Den effektiva staten

This article was meant to start a debate on the proposed coordination of a number of government databases in order to control Swedish citizens. It was of course refused publication.

I det stora landet i väster pågår sedan något halvår en kritisk debatt angående planerna att införa ett federalt ID-kort med nationellt gångbar identifikationskod. Många kritiker lyfter fram riskerna för kränkningar av den personliga integriteten med ett system liknande det svenska, där all kontakt med statliga instanser registreras med ett centralt identitetsbegrepp. Debatten är mer kritisk än den som fördes i Sverige då personnumret skulle införas, men som idag helt avmattats och försvunnit. Samtliga riksdagspartier sluter upp kring personnumret, ofta av effektivitetsskäl eller av ren ignorans inför riskerna.
      För det finns stora risker med att ha ett nummer som centralt identifierar individen. I myndighetsutövning och verksamhet i den offentliga sektorn registreras varje förehavande med personnummer som bas. Varje register kan innehålla information av starkt privat karaktär, som kan vara direkt kränkande om den offentliggörs. Banker, försäkringsbolag, arbetsgivare osv använder idag personnumret för att hos myndigheter enkelt kunna registrera våra inkomster, vårt kapital och våra försäkringar. Dessa uppgifter används sedan för att kunna beskatta medborgarna mer effektivt.
      Förekomsten av dessa register kan förvisso kränka individens personliga integritet, men den största faran är inte den eventuella kränkning vissa individer må känna. Problemet är själva syftet med personnumret, nämligen effektiviteten i statsapparaten.
      Staten använder personnumret för att kunna kontrollera medborgaren så att hon inte smiter undan eventuell beskattning eller bestraffning. Detta skapar hos myndigheterna en mängd register, samtidigt som användningen av personnummer i privata företags register och i individuella transaktioner sanktioneras av staten. Detta är måhända i demokratisk ordning, även om det ibland tar sig bisarra proportioner. Men statens effektivitet i kontrollen av medborgarna kan gå för långt.
      Idag finns genom statens effektivitets- och dokumentationsiver indirekt register över svenskars åsikter (genom t ex förtullade bok- och andra inköp på postorder utomlands), sexpartners (smittskyddslagens §14 föreskriver att sexpartners registreras och tvångsundersöks vid uppdagad sexuellt överförbar sjukdom), konsumtionsvanor (kreditkortstransaktioner identifieras med personnummer och kan komma att inkrävas av staten), sjukdomshistoria (genom läkarjournaler, registrerade läkemedelsinköp på Apoteket), skolbetyg (genom universitet och skolors register), bidragsanvändning, tillgång till TV (Radiotjänst i Kiruna) och bil (ägarregister), bostadsort, resvanor (varje in- och utresa i landet registreras) osv. Det är en skrämmande bild.
      Till i höstas var det juridiskt omöjligt annat än i specialfall att samköra olika myndigheters register. Detta gav ett litet, men ändå tydligt, skydd för individens integritet. Dock medges nu samkörning av register hos bland annat försäkringskassorna och Centrala studiestödsnämnden. Syftet är att kontrollera bidragsfusk.
      Effektiviteten ur beskattningssynpunkt skulle dock öka om staten även kunde kontrollera deklarerad inkomst, mottagna bidrag och sjukskrivningar mot t ex konsumtionsvanor och resor företagna under taxeringsåret på samma gång. Steget till att inkorporera även inkomster, resvanor och sjukdomar är inte så långt. Det är en otrevlig bild som kan realiseras inom en snar framtid.
      Men den största faran är ändå inte integriteten eller statens ständigt ökande kontroll för att ytterligare beskatta sina medborgare. Den stora faran är att statens maktstrukturer lägger en viktig grund för ett annat, än mer kontrollerande, styre.
      I valet i höstas skördade flera extremistiska partier stora framgångar, både på höger- och vänsterkanten. Att dessas makt ökar samtidigt som staten ytterligare skärper kontrollen över medborgarna är ytterst obehagligt. Tänk så effektiva Adolf Hitlers och Josef Stalins regimer hade varit om det funnits befintliga register över etniskt ursprung, sexuella preferenser, politiska åsikter etc! Denna information kan relativt enkelt tas fram ur befintliga svenska register och Sverige skulle därmed vara ett drömland för en oangenäm nazistisk, fascistisk eller kommunistisk regim.
      Statens effektivitet får aldrig vara ett argument för att öka kontrollen på medborgarnas bekostnad. Även om integritetskränkningen i sig kan anses överkomlig (det är dock sällan beslutande politiker och drabbade medborgare är av samma åsikt) är riskerna för vad som kan inträffa alltför stora. Den svenska staten har en historia kantad av specialstämpling av judars pass, tvångssteriliseringar och åsiktsregistrering. Att uppgifterna inte används på detta sätt just idag garanterar inte deras användning imorgon. ”Det händer inte mig” gäller sällan när olyckan slår in, allra minst när det gäller statens makt över medborgarna.




Subscribe to the PerBylund.com Update! Subscribers receive a short e-mail message every time one of Per Bylund’s columns is published, with a synopsis and link.

Subscribe here: www.PerBylund.com/notifier/?p=subscribe